Författararkiv: Arkivredaktionen

Mot åsiktsförtryck och rasförföljelse

Av Amnesty International om Hugo Blanco år 1968.

Mot Åsiktsförtryck

Hugo Blanco, peruansk bondeledare, gav upp sin karriär som utbildad agronom för att organisera de fattiga inkabönderna i Perus högland. I sierran har storgodsägarna enorma jordtillgångar som de inte utnyttjar. Samtidigt har bönderna undan för undan trängts bort från sin jord. De står i ett liveget förhållande till storgodsägarens jordlotter. Han kan begära deras tjänster när som helst utan betalning och om bönderna protesterar kallar han in civilgardet.

De senaste tio åren har jordhungern bland bönderna blivit så desperat att de helt enkelt invarderat stora delar av jorden. Hugo Blancos fackföreningar tågade in på godsägarens marker med den peruanska fanan i täten och fackföreningsmedlemmarna delade upp jorden mellan sig. Tidvis svarade armén med att skjuta ned bönderna. Ofta gick böndernas ”invasion” av jorden inte längre att hejda. Och när bönderna vägrade att arbeta gratis, tvingades jordägarna antingen att ge sig iväg eller betala för arbetet.

Hugo Blanco ledde inte någon gerillarörelse. Men hans organisation blev så stark att godsägarna tvingades förhandla med honom för att överhuvudtaget få arbetskraft till sina gods. De väntade på ett tillfälle att isolera honom och fick detta då han ingrep för att skydda en bonde i området mot en tyrannisk godsägare.

Hugo Blanco och hans bönder intog då en polisstation för att få vapen mot godsägaren som hade en privat poliskår och hela civilgardet på sin sida. En polis dödades. Därefter var Hugo Blanco fredlös.

Hugo Blanco tillfångatogs våren 1963 och har sedan dess suttit fängslad, dömd till 25 års straffarbete för uppvigling.

I Sverige brukar vi skrämmas av rörelser som tvingas gripa till vapen i sin kamp och vi brukar uttrycka den fromma förhoppningen att frihet och välstånd skall kunna uppnås i världen ”under iakttagande av lugn och ordning”. Men i stora delar av världen råder bara den starkes lugn och den ordning som brukar härska på kyrkogårdar.

Bland Perus indianer är inte ens en fackföreningsrörelse möjlig utan blodiga repressalier från dem som har makten: godsägarna, civilgardet och armén. Också en fredlig kooperativ rörelse bland bönderna, deras hjälp till självhjälp, betraktas som samhällsomstörtande och revolutionär, ty den skakar den bestående ordningen och hotar godsägarklassens dominerande roll.

Hugo Blanco är inte någon ”oskyldig” politisk fånge. Han är skyldig till att ha sökt upphäva indianböndernas livegenskap.

Mot rasförföljelse

Svenska sektionen av Amnesty International

Förord till Ernest Mandel: Introduktion till marxismens ekonomiska teori

Förord till andra upplagan

En kort, elementär introduktion till marxismens ekonomiska teorier har länge saknats på svenska. Strömmen av Marx-översättningar har visserligen de senaste åren blivit allt stridare, men Marx egen framställning är trots sin klarhet inte den bästa introduktionen. En mera förutsättningslös (dvs krav på mindre förkunskaper) och pedagogiskt enklare framställning är här att föredra. Det är för en sådan målsättning som Ernest Mandels introduktion är avpassad. Mandels text publicerades först i Les Cahiers du Centre d’Etudes Socialistes 39–41 (febr.–mars l964). Den har senare översatts till flera språk. I Zenit 3–4/1964 publicerades tredje kapitlet under rubriken ’Nykapitalismen’. Under 1965 utgavs en stencilerad översättning av hela texten, under rubriken Inledning till den marxistiska ekonomin, av Lunds Clartésektion och Lunds Zenitgrupp i samarbete. Denna upplaga har fyllt en viktig funktion i det interna studiearbetet inom den skandinaviska vänstern och de två första tryckningarna är sedan länge slut. Översättningen gjordes av Gunnar Sandin och Gunnar Olofsson. Till denna upplaga har översättningen kraftigt reviderats och terminologin har bragts i överensstämmelse med den gängse marxistiska. För denna revision har Gunnar Sandin svarat. För en större strykning i texten svarar Mandel själv, för övriga, rent språkliga nedskärningar svarar Gunnar Sandin.

Ernest Mandel är en belgisk marxist. Han är verksam m journalist och politiker i det lilla vänstersocialistiska partiet, bl.a. som redaktör för dess veckotidning La Gauche. Mest känd är han dock för sin monumentala framställning av marxismens ekonomiska teorier i Traité d’Economie Marxiste (Juillard, Paris 1962). Den har redan översatts till åtta språk, och en engelsk version kommer till hösten på Merlin Press, London (under titeln Marxist Economic Theory). Hösten 1967 publicerade han ett arbete om utvecklingen av de ekonomiska teorierna hos Marx–La formation de la pensée economique de Karl Marx (Maspero, Paris 1967).

Det är vår avsikt att denna inledning skall kunna fungera just som inledning, dvs att den skall kunna leda till vidare studier och att en god grund till det har lagts med denna utgåva. Nyckelbegreppen om värde och mervärde, ackumulation och kapital, om kapitalism och kriser etc har på ett lättfattligt sätt klargjorts. Det sista avsnittet, nykapitalismen, förankrar analysen i den konkreta verklighet, som det är vår uppgift som socialister att förändra.

Gunnar Olofsson (våren 1969)

Förord till tredje upplagan

Två snabbt slutsålda upplagor visar att Inledning till marxismens ekonomiska teori verkligen fungerar som en inledning. Under hösten 1969 kommer tre göteborgsekonomer, Peter Dencik, Lars Herlitz och Bengtåke Lundvall att presentera ett arbete– Marxismens politiska ekonomi –som bl.a. vidareutvecklar problem som berörs av E. Mandel.

Red.