IV Internationalens 9:e Världskongress har ägt rum. Av lätt insedda skäl har den inte kunnat hållas offentligt. Den har bevistats av 98 delegater och observatörer från 30 länder, även sådana där revolutionärer arbetar under de svåraste förhållanden.
Kongressen markerar den trotskistiska rörelsens största expansion sedan IV Internationalen grundades av Trotskij. Den markerar även övergången till en högre nivå i IV Internationalens kamp, där dess propagandistiska verksamhet i stigande grad motsvaras av ett autonomt ingripande i klasskampen och den revolutionära striden.
Kongressens arbete har präglats av den obrottsliga proletära demokrati och intellektuella redbarhet som är den socialistiska revolutionens och den vetenskapliga socialismens livsluft. Vår tidskrifts begränsade omfång tillåter oss endast att återge tre (men i särklass viktiga) av kongressens dokument: dess teser om världsrevolutionens nya uppsving, dess resolution om Latinamerika och dess resolution om den kinesiska ”kulturrevolutionen”.
Kongressen hade ställts under hederspresidiet av alla revolutionärer som är offer för imperialismens och byråkratins förtryck, i synnerhet de i Peru fängslade kamraterna Hugo Blanco och Creuz, de i Mexiko fängslade kamraterna Daniel Camejo och Carlos Silva, de grekiska trotskistiska kamrater som är offer för militärdiktaturens förföljelse, de spanska trotskistiska kamrater som hålls fängslade av Franco-regimen, de i Polen fängslade kamraterna Kuron och Modzelewsky, den i Sydafrika fängslade Neville Alexander och hans kamrater, de oppositionella sovjetiska kommunister som fängslats för sin protest mot ockupationen av Tjeckoslovakien, och två argentinska trotskistiska kamrater som nyligen svårt sårats under oljestrejken i Argentina.
Kongressen hedrade minnet av de trotskistiska kadrer som dött sedan förra kongressen, särskilt kamraterna Rose Carsner och Bea Hansen i USA, kamrat Mallikarum Rao i Indien, och Partai Acomas ledare, vilka mördats av den fascistiska diktaturen i Indonesien.
IV Internationalens 9:e kongress hedrade särskilt minnet av kamrat Ernesto Che Guevara som blivit en symbol för den nya revolutionära generationen i hela världen.
Kongressen avslutades med valet av en ny Internationell exekutivkommitté, bestående av 37 medlemmar och 9 suppleanter samt en Internationell kontrollkommission, bestående av 5 medlemmar.