Björn Rönnblad om Klass och ohälsa – en antologi om orsaker till den ojämlika ohälsan. Red: Finn Diderichsen, Piroska Östlin, Göran Dahlgren, Christer Hogstedt, Tiden/Folksam 1991
I mitten av 1700-talet ville Tabellverket, dåtidens nystartade motsvarighet till våra dagars Statistiska Centralbyrån, ta reda på hur snabbt ”folkhopen” tillväxte i riket. Abraham Bäck, preses i Collegium Medicum, började undersöka dödsorsaksstatistik och kom fram till att ”när jag eftersinnar orsakerna till sjukdomar och omåttlig folkdöd ibland Allmogen, och sämre-hopen i städerna, så ställa sig i första rummet Fattigdom, Elände, brist på Brödfödan, Ängslan och Misströstan.”
Mer än 300 år senare, i dagens Sverige, finns fortfarande systematiska klasskillnader i dödsrisk från första levnadsåret till sena ålderdomen och arbetare löper 50 —100% högre risk att drabbas av långvarig sjukdom än tjänstemän.
Antologin Klass och ohälsa handlar om dessa kvarstående, och på senare år till och med ökande, klassolikheter i hälsa. Ett femtontal forskare från olika specialiteter har i boken sammanställt det mesta av vad man idag vet om orsakerna till dessa olikheter.
Grundligt gjort
Och det är grundligt gjort. I faktaspäckade kapitel betar författarna av ämnesområdena arbetsmiljö, arbetslöshet, boende, levnadsvanor och invandring och påvisar hälsoeffekter i olika samhällsklasser.
Här kan läsaren utrusta sig med vetenskapliga belägg för redan kända fenomen, som exempelvis utslagning bland arbetare på grund av belastningsskador eller hur arbetslöshet orsakar psykiska besvär, men också ta del av nya mer okända forskningsrön. Visste ni till exempel att det är påvisat i dagens svenska befolkning att kroppslängden i vuxen ålder hänger samman med vilken samhällsklass man är uppfödd i?
Dessa konkreta faktagenomgångar ramas in av mer allmänna avsnitt om ”klass och dödlighet”, ”klass och sjuklighet” och ”vetenskap och politik”, där också vetenskapsteoretiska utgångspunkter diskuteras. Det finns också ambitiösa litteraturreferenser för den som vill gå vidare.
Tre generationer
Den som eventuellt fortfarande bär på myten om det svenska folkhemmet får den spräckt i kapitlet om ”Klass och ohälsa i ett generationsperspektiv” där Finn Diderichsen och Göran Dahlgren gör en intressant historisk analys av hälsoutvecklingen i tre olika generationer.
De utgår från människor födda 1915, 1940 respektive 1965 och visar att klassmönstret i sjuklighet och dödlighet— trots att hälsopolitiken under samma tid lyckats undanröja många orsaker till olikheter — återskapas i varje ny generation, men i nya former och med nya specifika orsaker.
”I dag handlar det om utslagning och segregation, tidigare var det näringsbrist och trångboddhet.”
Initiativet till att ge ut denna kunskapsöversikt har växt fram inom ramen för det hälsoprojekt som LO bedriver sedan 1987 i syfte att engagera sina medlemmar i arbetet med att bekämpa orsaker till ohälsa. LO har gett stöd till arbetet med boken.
I förordet betonar redaktörerna att de medvetet begränsat sig till en analys av utvecklingen och därför inte lägger fram konkreta förslag till åtgärder. Deras ambition är att boken ska vara ett ”instrument i dialogen mellan forskare och övriga samhället”
En liten invändning i det sammanhanget är att grundligheten i boken ibland går ut över tillgängligheten. Ämnet i sig liksom antologiformen gör ju visserligen att det inte är en sträckläsningsbok, men ibland blir framställningen krånglig och onödigt tråkig.
Några av forskarna har litet för svårt att omsätta de akademiska rapporternas kunskaper i pedagogisk form och ge dem en tillräckligt lockande språkdräkt.
Det är synd, men det vore ännu mer synd om det avskräckte från läsning. För alla som vill göra ”insatser i syfte att undanröja de förhållanden som ytterst styr de hälsoproblemen som analyseras i boken”, vilket utgivarna hoppas att den ska medverka till, är den gedigna kunskap om dagens klassamhälle boken innehåller mycket användbar.
Ur Fjärde Internationalen nr 3/1992